Italian High Renaissance Painter, ca.1485-1576 Italian painter active in Venice. As a young man he was taught by the Bellini family and worked closely with Giorgione. His early works are so similar in style to Giorgione's as to be indistinguishable, but soon after Giorgione's early death Titian established himself as the leading painter of the Republic of Venice. Among his most important religious paintings is the revolutionary and monumental Assumption (1516 ?C 18) for Santa Maria dei Frari, in which the Virgin ascends to heaven in a blaze of colour accompanied by a semicircle of angels. Titian was also interested in mythological themes, and his many depictions of Venus display his work's sheer beauty and inherent eroticism. Bacchus and Ariadne (1520 ?C 23), with its pagan abandon, is one of the greatest works of Renaissance art. Titian was sought after for his psychologically penetrating portraits, which include portrayals of leading Italian aristocrats, religious figures, and Emperor Charles V. He reached the height of his powers in The Rape of Europa (c. 1559 ?C 62), one of several paintings done for Philip II of Spain. He was recognized as supremely gifted in his lifetime, and his reputation has never declined.  Related Paintings of Titian :. | Alfonso Avalos Addressing his Troops | Conjugal allegory Louvre | Danae | Noli me tangere | The Girl in the Fur |
Related Artists:
Nicolas Dipre
b Paris; fl 1495; d by 14 March 1532). French painter. Documents describe him as parisianus, and he appears to have belonged to a family of painters from Ypres or Amiens. His father, Nicolas Dipre the elder ( fl 1464, d before 1508), known as Colin d'Amiens, worked as a painter in Paris and was sufficiently well known in 1481 to be commissioned to produce a design for the tomb of Louis XI; his grandfather was probably the Andre d'Ypres documented in Amiens from 1435 to 1444. Nicolas Dipre is first referred to in 1495 in Avignon, where he worked for the rest of his life, gaining a widespread reputation.
margareta capsia gavelin
Margareta Capsia, född 1682 i Sverige, död 20 juni 1759 i Åbo, var en svensk-finländsk konstnär, den första kvinnliga konstnären i Finland och en av de första i Skandinavien. Hon var kyrkomålare och målade altartavlor, men utförde även personporträtt. Capsias föräldrar Gottfried Capsia och Anna Schultz hade kommit till Sverige från Holland. Hon gifte sig i Stockholm 1719 med prästen Jacob Gavelin och flyttade till Vasa 1721, där hon gjorde sig känd som altarmålare i Österbotten. 1730 flyttade paret till Åbo, där hon blev känd i hela landet som konstnär. Hon målade altatavlorna i en rad kyrkor, bla målade hon 1739 Säkylä kyrkas altartavla, och i den gamla kyrkan i Paltamo, den så kallade bildkyrkan, finns bland annat en altartavla från 1727 som föreställer nattvarden. Hennes altartavlor beskrivs som individualistiska och naivt ärliga bibelillustrationer, och hon ansågs som landets då främsta altarkonstnärer tillsammans med Mikael Toppelius. Hon var en av de få kvinnliga konstnärerna kända i Skandinavien före 1800-talet, tillsammans med Ulrika Pasch i Sverige och Johanne Marie Fosie i Danmark. I Finland var även Helena Arnell känd under samma tid.
mattsleiderstam
Adolf Ludvig Stierneld, född den 1 september 1755 i Stockholm död den 31 juli 1835 på Gripsholm, var en svensk friherre, politiker, hovman och samlare av historiska dokument, vilken av senare historisk forskning avslöjats som en av Sveriges mest förslagna och produktiva dokumentförfalskare. Stierneld var son till Samuel Gustaf Stierneld, vilken var chef för Västmanlands regemente, och vilken lär ha antecknat sitt regemente bland den nyföddes faddrar. Sonen inskrevs även endast sex månader gammal som volontär i samma kår. Oaktat denna militärståtliga början hann sonen ej längre än till ryttmästare vid livregementet, vartill han utnämndes 1781. Inom hovet anställdes Stierneld som kammarherre hos drottning Sofia Magdalena 1778. Han kom dock snart på mindre vänlig fot med Gustav III och tillhörde vid 1786 och 1789 års riksdagar ledarna för oppositionen inom adelsståndet. När kungen beredde sig att genomföra sina envåldsplaner, hörde Stierneld till de motståndare som arresterades. Till följd av sina förbindelser med ryske ministern hade han åsamkat sig konungens synnerliga ovilja, och när de övriga arresterade frigavs, sändes Stierneld till Varbergs fästning, där han kvarhölls till 1790. Genom sitt 1790 ingångna giftermål med grevinnan Kristina Charlotta Gyldenstolpe, dotter till Gustav III:s gunstling Nils Philip Gyldenstolpe, kom Stierneld snart åter på mera vänlig fot med hovet och blev 1792 överkammarherre. Vid riksdagen 1800 sågs han också, i likhet med andra ur 1789 års opposition (Magnus Fredrik Brahe, Claes Axel Lewenhaupt med flera) i hovpartiets främsta led.